They judge me like a picture book by the colors, like they forgot to read

Hej

Känns som jag glömt bort hur man bloggar. Gör ett försök ändå. Ska skriva lite om vad jag gjort den senaste tiden. Inte för att jag tror så många läser, men mest för att få lite ordning på tankarna och för att jag gillar att själv läsa mina gamla inlägg, som en dagbok ungefär. 

Jag gjorde klart praktiken på förskolan i slutet av maj. Det var svårare än jag trott att säga hejdå. Man hinner lära känna ungar så jäkla bra på sju veckor. Jag hoppas jag lärde dem nåt som de kommer ha nytta av i framtiden. Vi hade i alla fall en bra diskussion om genus och jag tog upp ordet hen för dem. Var helt otroligt nervös inför detta men det gick slutligen helt okej faktiskt. Sabbade nästan hela grejen men så räddade jag det igen och var helt nöjd med resultatet.

Första juni började jag arbeta på ett äldreboende. Det har varit mycket nytt att ta in. Mycket som är otroligt svårt, men också många fina stunder och helt nya aha-upplevelser. Jag ser annorlunda på åldringar nu och åldrandet överlag. Döden har alltid varit något hemskt och främmande för mig. Något giftigt och skrämmande. Nu är det mer en del av vardagen, på ett lite konstigt men naturligt sätt. Finns hela tiden där liksom. Men ingen springer undan den. Vi skrattar och pratar och umgås och är som vanligt. Det är tungt men gör otroligt gott åt mig. 

Bilden ovan tycker jag beskriver det här jobbet ganska bra. Långfingret är uppe, men det är ändå ganska skönt ute i soliga vädret liksom. okDeep

Denna tös får vara med på jobbet och följer mig som en skugga hela tiden, utom då hon tigger skinka av köksan eller springer efter bollar som de äldre slänger. 

Midsommaren spenderades i grani med några vänner och massor med grillmat och paj och chips och mudcake och helt för mycket whisky. Sent på natten satt vi alla vid stora bordet och spelade ett spel i stil med pictionary, askul var det! En lite annan midsommar än jag är van med men bra var det såhär också! Jag jobbade ju hela helgen så jag ska vara glad att jag kunde festa en kväll i alla fall.

Känns som den här sommaren går lite förbi mig på nåt sätt. Jobbar nästan hela dagen inomhus och efter det är jag för trött för att orka göra så jättemycket annat. Men pengar trillar in på kontot med jämna mellanrum och det är en trygghetskänsla jag inte haft på jätte jättelänge. Att man har det skralt under sina studieår är ett känt fenomen men att det skulle vara SÅ svårt visste jag inte. Oh well. Imma be a billionaire nån dag.  

Nu ska vi äta nudlar med ärter på burk, HEJDÅ!

(skoja, vi ska faktiskt äta nypotatis och annat gott!)